Universitetslektorn

Idag föreläste jag för femte gången inför en viss grupp studenter. Allting är som vanligt på föreläsningen med ett stort undantag. Längst fram på första raden mitt framför mig sitter en tjej med en väldigt djup uringning. Som om inte det vore nog så har denna tjej väldigt stora bröst. Problemet är att hon har haft denna klädsel på samtliga fem föreläsningar och vid samtliga tillfällen placerat sig själv på första raden.

Nu undrar ni kanske varför det är ett problem. Jo, saken är den att jag är en man. Alltså finns det något magnetiskt hos de där brösten. Jag har intalat mig själv att jag inte ska titta där alls, inte ens en snabb blick men detta verkar ha motsatt effekt. Ju mer jag tänker på att inte titta där ju mer tittar jag. Och idag på föreläsningen tittade jag där lite för länge varefter min blick lyftes lite och jag såg rakt in i denna blondins ögon. Jag såg då att hon visste och jag riktigt kände hur hon njöt när hon fyrade av sitt sexigaste leende mot mig. Självklart blev resten av föreläsningen något ostrukturerad och jag måste på något sätt ta revansch eftersom hela gruppen visste varför jag kom av mig. Jag vet bara inte hur jag ska ta revansch. Jag menar i jämlikhetens namn kan jag väl inte vara elak mot denna väna lilla student. Vem vet, hon kanske både är begåvad och ambitiös i sina studier.

Så nu straffar jag mig själv med att läsa åtta dåliga inlämningsuppgifter från en annan kurs.

Det värsta är nog att nu tror hela gruppen att jag vill se denna blondin naken! Det vill jag också!

Nu börjar hämnden på kollegan som bara lämnade kopiatorkraschen arta sig! Fick igår eftermiddag veta att två kvinnliga studenter varit hos prefekten och klagat på novellen om gruppsex mellan studenter och lärare de funnit i ett kompendium. Detta anförtrodde prefekten själv mig i största diskretion eftersom han ville ha ett råd i hur han skulle behandla ärendet. Först tänkte jag att kollegan straffats nog men sen kom jag på bättre tankar och svarade prefekten att första steget måste bli att ta in kollegan på ett allvarligt samtal. I det samtalet måste han be kollegan att be de drabbade studenterna om ursäkt, helst också alla kollegor eftersom han så att säga indirekt dragit med oss alla i skammen. Jag tillade att prefekten måste behandla det här på ett sätt så att han har ryggen fri om det hela läcker ut till massmedia och att något annat än att vara mycket skarp mot kollegan då inte duger.

Efter samtalet med prefekten smet jag in på en kvinnlig kollegas rum, en "arbetskamrat" som råkar vara både militant feminist och medlem i lärosätets jämställdhetskommitté. Naturligtvis återgav jag för henne i största diskretion alla smaskiga detaljer som prefekten tidigare givit mig. Jag påtalade för henne hur obehagligt jag tyckte det var att en kollega gjort på detta sätt och att något måste göras för att rentvå oss andra som inte varit inblandade. Jag menar, jag vill ju inte gå omkring och bli misstänkt för att vara den som gjort det här. Nej, hävdade jag, alla papper på bordet. Alla studenter och lärare på institutionen och lärosätet måste få veta vem den skyldige är så att ingen oskyldig misstänks.

Den militanta feministiska kollegan instämde i detta och lovade dyrt och heligt att alla skulle få veta vem den skyldige var, ifrån utländska distansstudenter till rektor och styrelseordförande.

Idag fick jag svar ifrån studenten som skickat in samma inlämningsuppgift två gånger, troligen i ett försök att få mig att utföra dubbelarbete. Tonen i hans svar var väldigt osäker och han svarade bl a att han "först inte förstod hur någon annan kunnat skicka in en identisk inlämningsuppgift som honom." Han säger vidare att ingen annan kan har läst hans inlämningsuppgift och att ingen annan än han själv har haft tillgång till hans dator.

Längre ned i svaret har han kommit på att han nog skickat in uppgiften tidigare. Han skriver då:"Vid närmre eftertanke kom jag på att jag nog skickat in uppgiften själv tidigare. Det är inte så att det är min egen inlämningsuppgift du jämfört med?"

Han erkänner alltså att han skickat in uppgiften tidigare vilket jag ser som ett försök att få mig att utföra samma arbetsuppgift två gånger. Visserligen försöker han få det att se oavsiktligt ut men jag går inte på det. I vilket fall måste han tillrättavisas. Antingen har han haft så dålig studiedisciplin att han glömt att han tidigare skickat in en uppgift och dessutom inte läst svaret ifrån mig alternativt också glömt att han läst svaret ifrån mig eller så har han avsiktligt försök få mig att dubbelarbeta.

I mitt svar till studenten påpekade jag därför att det faktum att ingen haft tillgång till hans dator eller att ingen läst hans inlämningsuppgift faktiskt kan ses som att han erkänner att det är han som skrivit av någon annan och inte tvärtom. Därefter frågar jag honom om han vidhåller att han inte fuskat. Att han i sitt svar talar om att han själv kan ha skickat in uppgiften en gång tidigare ignorerade jag helt i mitt svar.

För ungefär ett år sedan skickade jag in en ansökan om forskningsmedel till en stiftelse som jag här inte nämner vid namn. Trots att jag självklart hade den bäst formulerade ansökningen inom det mest intressanta området fick jag avslag på min ansökan.

Som tur är har jag fått ett forskningsanslag för mitt projekt från annat håll men kan inte hålla mig från att ge igen på de inkompetenta personerna i stiftelsen som gav mig avslaget. Alltså har jag i år skickat in en ny ansökan. Jag gjorde så att jag tittade efter vilka områden stiftelsen gav mest pengar förra året. Därefter klippte jag ihop några slumpvis utvalda delar ifrån olika ansökningar och artiklar inom dessa områden. Själva forskningsfrågan formulerade jag så att den berörde de två områden som fick mest pengar av stiftelsen. Givetvis fanns dessa områden nämnda redan i titeln på forskningsprojektet. Avslutningsvis lade jag in lite slumpvis valda referenser ifrån områdena tillsammans med ett tiotal referenser som jag bara hittade på men med titlar och journalnamn som lät trovärdiga och som passade bra in på ansökans tema.

Självklart skickade jag in ansökan i ett påhittat namn men inkluderade en professorstitel samt en mailadress som slutade på gmail.com.